Är demens ärftligt?

Att se en förälder eller en nära släkting drabbas av minnesförlust och kognitiv svikt väcker många svåra känslor. Vid sidan av sorgen och utmaningarna i vardagen dyker det ofta upp en gnagande oro för den egna framtiden. Många ställer sig frågan: Är demens ärftligt? Det korta svaret är att det beror på vilken typ av demenssjukdom det handlar om, men för de allra flesta är livsstilsfaktorer och ålder betydligt mer avgörande än generna i sig. I den här artikeln går vi igenom vad vetenskapen säger, hur stor risken faktiskt är, och vad du själv kan göra för att skydda din hjärna.

Nyckelpunkter:

• Skillnaden mellan ärftlig och sporadisk demens: Hur stor roll spelar generna egentligen?

• Olika demenssjukdomar: Hur genetiken skiljer sig mellan Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och pannlobsdemens.

• Riskgener kontra deterministiska gener: Skillnaden på att ha en ökad risk och att faktiskt garanterat utveckla sjukdomen.

• Förebyggande åtgärder: Hur du genom livsstilsval kan minska din risk, oavsett ditt genetiska arv.

Förståelse kring genetik: Är demens ärftligt eller beror det på livsstil?

När vi pratar om demens är det viktigt att komma ihåg att demens inte är en enda specifik sjukdom, utan ett samlingsnamn för en rad olika symptom som drabbar hjärnans funktioner. Eftersom det finns över 100 olika demenssjukdomar ser det genetiska mönstret väldigt olika ut.

För den absolut största majoriteten av alla som drabbas handlar det om vad läkarna kallar för sporadisk demens. Det innebär att sjukdomen uppstår på grund av en komplex blandning av hög ålder, livsstilsfaktorer och slumpmässiga biologiska processer. Endast i ett fåtal procent av fallen är demens direkt orsakad av ett enskilt, ärftligt genmutationsfel. Att en äldre släkting får Alzheimers vid 85 års ålder innebär alltså inte att du är förutbestämd att få det.

Skillnaden mellan tidig och sen Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. När man undersöker ärftlighet delar forskarna upp sjukdomen i två kategorier: tidig debut (före 65 års ålder) och sen debut (efter 65 års ålder). Den tidiga formen är mycket ovanlig men har en betydligt starkare koppling till ren ärftlighet. Om en förälder har utvecklat Alzheimers i 40- eller 50-årsåldern på grund av en specifik genmutation, är risken tyvärr 50 procent att barnen ärver samma gen. Vid den senare formen, som drabbar de allra flesta, pratar man istället om riskgener. Den mest kända är APOE4-genen. Att bära på denna gen ökar sårbarheten, men det är absolut ingen garanti för att du faktiskt kommer att bli sjuk. Vi har tidigare gjort ett inlägg som handlar om 5 tidiga tecken på Alzheimers om du vill fördjupa dig mer inom ämnet. 

Vaskulär demens – fokus på hjärt- och kärlhälsan

Vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, är den näst vanligaste formen. Denna form är i sig inte direkt ärftlig på samma sätt som vissa former av Alzheimers. Däremot kan de underliggande orsakerna vara ärftliga. Om din familj har en historia av högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes eller stroke, har du en indirekt högre risk att utveckla vaskulär demens. Det positiva med detta är att du kan påverka nästan alla dessa riskfaktorer genom din kost, motion och eventuell medicinsk behandling.

Pannlobsdemens har en starkare genetisk koppling

Pannlobsdemens (frontotemporal demens) utmärker sig genom att förändra personlighet, beteende och talförmåga snarare än minnet i ett tidigt skede. Denna form debuterar ofta tidigare i livet, vanligtvis mellan 50 och 65 års ålder. Här är den genetiska komponenten starkare än vid de flesta andra demenssjukdomar. Forskning visar att upp till en tredjedel av alla fall av pannlobsdemens kan spåras till en tydlig ärftlighet i familjen.

Hur du kan skydda din hjärna och minska risken

Även om du har demenssjukdomar i släkten finns det  mycket du kan göra själv för att bygga upp vad forskarna kallar en ”kognitiv reserv”. Hjärnan är formbar hela livet och sunda vanor kan fördröja att en demenssjukdom bryter ut och även bibehålla kognitiva förmågor längre för personer som har en kognitiv svikt. 

• Rör på dig regelbundet: Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen i hjärnan och stimulerar tillväxten av nya hjärnceller. Träning har också anti-inflammatoriska effekter på hela kroppen inklusive hjärnan.

• Ät hjärnsund mat: Medelhavskost som är rik på grönsaker, olivolja, fisk, nötter och fullkorn är bra, en liten förändring är bättre än inget.

• Håll hjärnan aktiv och social: Att lära sig nya saker, lösa korsord, läsa böcker och framför allt att träffa andra människor håller synapserna i trim. Ensamhet är en känd riskfaktor.

• Sköt om din sömn och stressa mindre: Under djupsömnen städar hjärnan bort skadliga proteinansamlingar. Kronisk stress och sömnbrist sliter hårt på hjärnans minnescentrum.

• Kontrollera din hörsel: Det är viktig att tidigt vi hörselnedsättning börja använda hörselhjälpmedel, det kan öka hjärnaktiviteten och bevara kognitiva funktioner 

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan: En liten livsstilsförändring är bättre än ingen alls. Här kan du läsa mer om forskning kring livsstilsfaktorer: 

Sammanfattning

Att oroa sig för om ens anhöriga som har en demenssjukdom har fört vidare sjukdomen till nästa generation är helt naturligt. Men sammanfattningsvis visar vetenskapen att renodlad, direkt ärftlig demens är mycket sällsynt och främst kopplad till ovanliga former som bryter ut tidigt i livet. I de allra flesta fall är hög ålder den absolut största riskfaktorn. Genom att ta hand om din kropp, hålla igång hjärnan, äta näringsrikt och umgås med nära och kära kan du göra stor skillnad för din framtida kognitiva hälsa. Generna laddar kanske pistolen, men det är livsstilen som trycker på avtryckaren – och den har du själv makten över.