Vad är demens – Seniorglädjes experter förklarar och vägleder

Demens är ett samlingsnamn för en rad olika kognitiva sjukdomar där Alzheimer är den vanligaste. Vaskulär demenssjukdom, Frontallobsdemens, Lewy body är exempel på andra sjukdomar, alla med olika typiska symtom. Det gemensamma för demenssjukdomarna är att de påverkar hjärnans kognitiva förmågor.

Tecken på begynnande kognitiv svikt

Begynnande kognitiv svikt innebär en gradvis försämring av hjärnans funktioner och kan i vissa fall utvecklas till en demenssjukdom. Förändringarna kommer ofta smygande och kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede, både för den drabbade och för omgivningen. Vanliga tidiga tecken som kan tyda på begynnande kognitiv svikt är:

• Minnesproblem, särskilt svårigheter att minnas nyligen inträffade händelser eller att komma ihåg sådant som ska ske framöver.
• Desorientering, med problem att hitta även i välkända miljöer samt en nedsatt eller förvirrad tidsuppfattning.
• Personlighets- och beteendeförändringar, såsom ökad irritabilitet, nedstämdhet, humörsvängningar och minskat intresse för personer och aktiviteter som tidigare varit viktiga.
• Språksvårigheter, där personen kan ha svårt att hitta ord, formulera fullständiga meningar eller att förstå och följa med i samtal.
• Försämrat omdöme, vilket kan visa sig genom svårigheter att bedöma situationer, förstå konsekvenser av sitt agerande och fatta lämpliga beslut.
• Svårigheter att klara vardagliga aktiviteter, till exempel att klä sig, laga mat, sköta sin hygien eller hantera ekonomi, där uppgifter som tidigare varit enkla upplevs som allt mer komplicerade.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom kan variera i omfattning och utveckling mellan olika individer. Förekomst av ett eller flera tecken innebär inte automatiskt en demenssjukdom, men bör tas på allvar. Vid misstanke om kognitiv svikt rekommenderas kontakt med hälso- och sjukvården för bedömning, utredning och rådgivning kring lämpliga stödinsatser.

När ska man söka vård för utredning av demens?

Om något eller några tecken på demens som beskrivs ovan håller i sig över några månader är det viktigt att söka vård. Det finns andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som kan behandlas och det behövs en noggrann bedömning för att få rätt diagnos. Demenssjukdom tillhör inte ett normalt åldrande även om hög ålder är en av riskfaktorerna, det är väsentligt att alla oavsett ålder får möjlighet till utredning.

Att få besked om en demensdiagnos är för de allra flesta ett svårt besked både för personen som själv har sjukdomen och anhöriga. Numera finns möjligheter att ställa diagnos i ett tidigt skede och det innebär att man kan leva med demenssjukdom i många år och under flera år ha ett liv med bra livskvalité med rätt stöd.

Forskning om demens

Forskning går framåt men än finns inte någon bot mot sjukdomar som ger kognitiv svikt och senare demenssjukdom. Vid Alzheimers sjukdom finns möjlighet till symtomlindrande mediciner. Nya läkemedel som bromsar sjukdomsprocessen för patienter med tidig Alzheimer har godkänts i Europa. Nu pågår en hälsoekonomisk bedömning i Sverige och därefter kommer NT-rådet (Rådet för nya terapier) ut med rekommendationer för användning till regionerna.

För dig som själv har en diagnos kognitiv svikt eller demenssjukdom är det bra att du får stöd i att fortsätta vara aktiv socialt, äta rätt och hålla dig i fysisk form. Det finns väl belagt i forskning genom Femfingestudien (https://fbhi.se/sv/finger-studien/) att livsstilsåtgärder både kan förebygga och fördröja utveckling av kognitiv svikt.

Femfingermodellen

Femfingermodellen är ett verktyg som tydligt visar fem faktorer som tillsammans behöver aktiveras för att ge effekt:

• Hälsosam och mångsidig kost – näring som stödjer hjärnans och kroppens funktion.
• Fysisk aktivitet – rörelse som stärker muskler, balans och kondition.
• Hjärngymnastik och kognitiv träning – övningar som stimulerar minne, koncentration och problemlösning.
• Sociala aktiviteter och återhämtning – umgänge och vila som bidrar till känslomässigt välbefinnande.
• Kontroll av hjärt- och kärlrelaterade faktorer – att hålla blodtryck, blodsocker och kolesterol under uppsikt för att skydda hjärnan.

Konsekvenserna av kognitiv svikt kan göra det svårt för personen att själv ta initiativ och upprätthålla aktiviteter som främjar hälsa och trygghet. Här kan tjänster som Seniorglädje spela en viktig roll – de erbjuder möjligheter till socialt engagemang, promenader, fysisk aktivitet och kontinuerligt stöd genom en Seniorvän.

För anhöriga är det värdefullt att känna till vilket stöd som finns tillgängligt via kommunen och patientorganisationer. Många orter erbjuder stödgrupper där man kan träffa andra i liknande situation, utbyta erfarenheter och få konkreta råd om hur vardagen kan underlättas. Genom att kombinera professionellt stöd, socialt engagemang och aktivering av de fem områdena i femfingermodellen kan man bidra till bättre livskvalitet för både den drabbade och de anhöriga.

Tips till dig som är anhörig till en närstående med demens

Demenssjukdom påverkar inte bara den som själv lever med sjukdomen, som anhörig behöver man ofta ta stort ansvar för personen, det dagliga livet måste anpassas och ens eget sätt att vara och agera många gånger förändras för att passa den närståendes förmågor.

Att vara anhörig till en person med demenssjukdom demenssjukdom påverkar inte bara den som lever med sjukdomen, utan även de anhöriga. Som närstående behöver man ofta ta ett stort ansvar, vardagen behöver anpassas och det egna sättet att vara och agera förändras för att möta den närståendes förmågor och behov. Rollen som anhörig kan vara både krävande och känslomässigt påfrestande.

• Berätta om diagnosen
  Många anhöriga möter frågor som: Vad är demens? Hur påverkar sjukdomen er vardag? Kunskapen om demenssjukdom är fortfarande begränsad i samhället. Att berätta om diagnosen för vänner, grannar och andra i omgivningen kan ofta minska risken för missförstånd och skapa större förståelse för er situation. De flesta upplever att öppenhet leder till ökat stöd och respekt.
• Ta hand om din egen hälsa
  Som anhörig är det vanligt att den egna hälsan hamnar i skymundan. Mycket tid och energi går åt till att ge stöd samt att samordna vård och omsorg. På sikt kan detta påverka både den fysiska och psykiska hälsan negativt. Därför är det viktigt att även prioritera sitt eget välbefinnande.
• Sök stöd och avlastning
  Kommunen har ett ansvar att erbjuda stöd och avlastning till anhöriga. Genom att ta kontakt kan du få information om vilket stöd som finns och vilka rättigheter både du och din närstående har.
• Använd hjälpmedel
  Det finns olika kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen, till exempel tidshjälpmedel, elektroniska medicindosetter och GPS-lösningar. Rätt hjälpmedel kan bidra till ökad trygghet och självständighet.
• Anhörigstöd och gemenskap
  Att dela erfarenheter med andra i liknande situation kan vara mycket värdefullt. Försök att hitta anhöriggrupper som passar dig. Patientföreningar finns på många orter och erbjuder både stöd, vägledning och möjlighet att träffa andra anhöriga.
• Planera för framtiden
  Det är viktigt att tidigt planera för framtiden, särskilt kring juridiska frågor som fullmakter, medan den närstående fortfarande har beslutsförmåga. Detta kan skapa trygghet och minska stress längre fram.
• Våga be om hjälp
  Som anhörig behöver du också planera för egen vila och återhämtning. Att fortsätta med sådant du själv mår bra av är avgörande för att orka över tid. Seniorglädjes tjänster kan vara ett alternativ för att ge dig avlastning och samtidigt skapa positiva och meningsfulla stunder för din närstående. Våga också be om hjälp från människor i din närhet, till exempel med praktiska sysslor eller sällskap till din närstående.

Sammanfattning

Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva förmågor och som inte är en naturlig del av åldrandet. Tidiga tecken på kognitiv svikt kan vara minnesproblem, desorientering, personlighetsförändringar och ökade svårigheter i vardagen. Vid kvarstående symtom är det viktigt att söka vård, eftersom tidig utredning ger möjlighet till rätt stöd och bättre livskvalitet. Även om det i dag inte finns något botemedel mot demenssjukdomar visar forskning att livsstilsåtgärder kan förebygga och bromsa utvecklingen av kognitiv svikt. Femfingermodellen lyfter fram betydelsen av hälsosam kost, fysisk aktivitet, mental stimulans, social gemenskap och kontroll av hjärt- och kärlhälsa.

Demenssjukdom påverkar inte bara den som drabbas utan även de anhöriga som ofta tar ett stort ansvar och behöver stöd för att orka över tid. Med hjälp av Seniorglädjes tjänster finns det goda förutsättningar att skapa trygghet, delaktighet och ett aktivt, meningsfullt liv för både den som lever med sjukdomen och de anhöriga.