Skip to main content

Omsorg vid demens

I takt med att vi lever allt längre ökar även antalet personer som insjuknar i en demenssjukdom. Detta är en verklighet vi behöver förhålla oss till. Seniorglädje vill bidra till att bryta stigmat kring sjukdomen och vara en del av lösningen att hitta nya sätt att stötta både de som insjuknar och även deras anhöriga.

Seniorvänner berättar
Allmäna råd vid demens

Seniorglädje har stor erfarenhet av demenssjukdom

Ungefär hälften av våra kunder lider av någon form av demenssjukdom. En del av dem bor fortfarande hemma medan andra har flyttat till ett äldreboende. I båda fallen är det lika viktigt för oss att vi skapar kontinuitet och en stressfri miljö när vi besöker dem. Våra seniorvänner som besöker personer med kognitiv sjukdom har en bred erfarenhet av att vårda människor med kognitiva svårigheter, antingen genom tidigare yrkeserfarenhet eller från att själv ha varit anhörig till någon med demens.

För att säkerställa hög kvalitet i våra besök erbjuder vi regelbundet demensutbildningar och föreläsningar för våra seniorvänner. Utbildningen bygger på Svenskt Demenscentrums ”Demens ABC”.

Ökad livskvalitet genom aktivitet och stimulans

Aktivitet och stimulans kan påverka minnes- och tankeförmågor positivt. Även nedstämdhet hos den sjuke kan minska med hjälp av social stimulans. En person med demenssjukdom har precis samma behov som en frisk person att få fysisk aktivitet, sociala aktiviteter, se dagsljus och komma ut i friska luften. Skillnaden mellan en person med demenssjukdom och en frisk person är snarare möjligheten att tillgodose dessa behov. Självklart ska aktiviteterna anpassas efter den sjuke personen så ett bra förhållningssätt och kunskap om sjukdomen är viktigt för den som ska assistera personen i behov av stöd.

Lider din anhöriga av demenssjukdom och behöver extra vård och omtanke?

Kontakta Seniorglädje

Idag lider ungefär 130 000 -150 000 människor i Sverige av en demenssjukdom. Om man räknar med anhöriga och närstående berörs närmare 1 miljon människor. Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i en demenssjukdom och enligt Socialstyrelsen kommer 180.000-190.000 personer år 2030 ha insjuknat.

Demensförbundet

Seniorvänner berättar

Våra seniorvänner som besöker personer med kognitiv sjukdom har en bred erfarenhet av att vårda människor med kognitiva svårigheter, antingen genom tidigare yrkeserfarenhet eller från att själv ha varit anhörig till någon med demens. Läs om deras tankar kring att vara en seniorvän här.

  • Ewa Angermund

    Jag är i grunden Silviasyster, vilket innebär att jag är undersköterska med specialistkompetens inom demens. De senaste två åren, innan jag började på Seniorglädje, jobbade jag enbart med aktiviteter för personer med kognitiv svikt/demenssjukdom vilket är så givande. Sång och musik skapar så mycket glädje och igenkänning. Och då är det musik som de boende känner igen – det blir mycket musik från 1940-1970 talet. Att se glädjen hos de boende, att få dem att känna sig delaktiga i ett sammanhang och känna gemenskap, – ja, det är verkligen så givande. Med tiden byggs också relationer; man lär känna de boende och kan anpassa aktiviteterna utifrån deras behov och intressen.

    Jag har jobbat på Seniorglädje sedan i våren 2023 och jag sökte mig dit för att jag tyckte om hela historien bakom bildandet av Seniorglädje. Hela konceptet tilltalade mig mycket. Att bryta ensamheten, att få känna gemenskapen med andra, att skapa glädje. Engagemang är mycket, mycket viktigt. Det ger också mig mycket tillbaka; meningsfullhet och glädje.

    Tillsammans med en kollega besöker vi ett demensboende för sociala aktiviteter. Vi börjar oftast med en promenad. Under promenaden har vi många fina samtal. Vi har sett körsbärsträden blomma och sett häggen och syrenerna. Efter promenaden har vi gemensam fikastund, vilket är också aktivitetsstunder med samtal människor emellan. Efter fikat kan vi ha frågestunder med allt från musik till sport, ordspråkslekar, sångstunder med gamla svenska visor, quiz med artister (visar först foton på artisterna) följt av inslag från artisternas repertoar (använder mycket Youtube), sittgymnastik mm. Vi har också haft dans. En boende blev så exalterad att han hämtade sin gamla ”bergsprängare” och mängder av gamla cd-skivor som vi använde som dansmusik. Min kollega och jag planerar alltid vad vi ska göra vid nästa aktivitetstillfälle innan vi lämnar boendet. Vi brukar också ha ett kort samtal med enhetschefen och rapportera vad vi gjort.

    ”Det roligaste med arbetat är att se de boendes glädje och notera att de är närvarande i stunden. Att få flera av de boende att sjunga med och se glädjen hos dem. Om de inte kan sjunga så ser vi hur de klappar takten med fötter och händer.”

  • Mirva Lindberg

    Jag började på Seniorglädje under tidig vår 2023, då hade jag hunnit vara pensionär i ett år. Tidigare har jag arbetat som butikschef i 35 år. Jag har alltså inte min arbetsbakgrund inom vård- och omsorg. Däremot är jag en god lyssnare och känner mig bekväm i de flesta situationer som kan förekomma så när jag såga annonsen att Seniorglädje sökte fler seniorvänner så kände jag att här kan jag göra skillnad. Min energi räcker till mer än bara till barnbarn och aktiviteter. Att få hjälpa äldre personer med sociala aktiviteter betyder så mycket.

    Jag besöker två olika äldreboenden i Stockholm för sociala aktiviteter för de boende. Stockholm stad samarbetar med Seniorglädje för att stärka den sociala omsorgen på stadens boenden.  På båda boendena som jag besöker så jobbar jag tillsammans med en kollega.

    Det är olika aktiviteter vi gör beroende på vilket boende jag är på. På det ena boendet, som är ett demensboende, börjar vi alltid med en promenad för dem som vill. Sedan är det dag för det obligatoriska fikat och samtal. Efter det brukar vi lyssna på musik tillsammans eller spela olika spel. När andan falla på kan det även bli en svängom i en dans.

    På det andra boendet jag besöker så börjar vi med en pratstund om hur veckan har varit och hur alla mår. På detta boende finns en fin trädgård dit vi ofta tar oss om vädret tillåter. Uppskattade aktiviteter här är frågesport, lyssna på musik eller högläsning för dem som önskar. Här besöker jag även en äldre herre enskilt för samtal eftersom han inte orkar med samlingar med många människor.

    ”Det härligaste med jobbet är att jag känner glädjen som våra besök gör för dem boende. Jag ger så lite av min tid och det betyder så mycket för många, vilket ger mig så mycket. Att få höra om hur de äldre har levt och vad som är viktigt för dem idag. Alla dessa givande samtal får även mig att tänka hur viktigt det är att få nya intryck i vardagen. Jag bara älskar mitt jobb.”

Allmänna råd om förhållningssätt till dig som ger omsorg om en person med demenssjukdom

Att vårda en person med demenssjukdom kan vara en utmanande uppgift som kräver både tålamod och förståelse. Demenssjukdomar påverkar inte bara den drabbade personens minne och kognition, utan kan även påverka deras beteende och känslomässiga tillstånd. För att skapa en så positiv och lugn miljö som möjligt är det viktigt att anpassa ditt förhållningssätt och agera med empati och respekt. Här följer några allmänna råd och principer som kan underlätta din roll som vårdgivare och bidra till välbefinnandet för både dig och personen du vårdar. Kom ihåg att varje individ är unik, så anpassa råden efter den specifika situationen och personens behov.

Läs våra tips här!

Prata som ni brukar göra. Om personen lever i gamla tider, prata om gamla tider.
– Kom ihåg att det är en vuxen människa du pratar med

Försök att inte rätta personen
– Säg inte ”Så där kan du inte göra” eller ”det där stämmer inte”. 

Prata inte förbi eller över huvudet på personen. Påpeka inte brister inför andra
– Demenssjuka personers känsloliv fungerar ofta bättre än den intellektuella förmågan och ingen vill känna sig bortgjord inför andra.

Om personen har språksvårigheter – ta fasta på nyckelord och upprepa dem. Visa att du vill förstå – och har förstått.
– Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord. Man behöver inte prata för att förstå varandra. 

Fånga personens känslor. Försök inte tvinga henne/honom att minnas.
– I stället för att säga ”minns du vad vi gjorde igår?” säg ”igår var vi ute och plockade vitsippor. Tänk vad de är vackra”.

När du känner frustration och begynnande ilska.
– Gå ifrån och låt ilskan rinna av dig. Be någon annan ta över. Försök att inte visa din ilska.

När den demenssjuke verkar irriterad:
– Ta reda på orsaken. Kan det bero på hög ljudnivå, att hon/han inte förstår vad som sägs, känner sig pressad eller något annat.

Om den sjuke råkar bete sig olämpligt.
– Påpeka inte detta. Kanske minns han/hon inte händelsen och även o så är fallet, skapar ett påpekande bara olust.

Om den sjuke inte klarar av situationen, påpeka inte det.
– Försök att försiktigt lägga till rätta. Säg till exempel: ”Vi kan hjälpas åt att göra det” i stället för ”jag kan göra det åt dig”. 

Hjälp till att styra den sjuke i rätt riktning
– Det kanske är matdags men han/hon vill gå ut. Locka med ”oj, vad det skulle smaka gott med köttbullar. Låt oss äta tillsammans.”

Använd både kunskap och fingertoppskänsla
– Tänk efter hur den sjuke kan känna och reagera på det du säger eller föreslår. Det är helst personens önskan och alltid personens bästa som ska vara din drivkraft. 

Ta vara på goda stunder och bemöt den demenssjuke med respekt!

Källa: Demensförundet